Båtsäkerhet och sjösäkerhet – flytväst, larm och VHF-intyg

Båtsäkerhet och sjösäkerhet för fritidsbåt: utrustning ombord, flytväst, väder, hur du larmar 112 och vad som gäller för VHF-intyg och VHF-tillstånd.

De vanligaste orsakerna till att båtfolk larmar Sjöräddningssällskapet är motor- och propellerhaveri, bränslebrist, grundstötning och tamp i propellern. Mycket av båtsäkerheten handlar därför om förberedelser: rätt utrustning ombord, koll på vädret, flytväst på alla och ett sätt att larma om något händer. Här har vi samlat vad Transportstyrelsen, Sjöräddningssällskapet och Post- och telestyrelsen (PTS) säger om sjösäkerhet för fritidsbåtar, och vad som gäller för VHF-intyg och VHF-tillstånd.

Båtsäkerhet: vad ska finnas ombord?

Vilken utrustning som behövs beror enligt Transportstyrelsen på båtens storlek, hur den drivs fram och vilka installationer den har, men också på hur lång färden är, årstiden, vädret och vilket farvatten du ska till. Transportstyrelsens lista över lämplig utrustning tar bland annat upp följande:

• Flytväst till alla ombord, påtagen utom när det inte finns risk att falla i vattnet.
• Dödmansgrepp kopplat till föraren, så att båten stannar om föraren faller överbord.
• Sjökort, med papperssjökort i reserv om du navigerar med digitalt sjökort.
• Brandsläckare, minst en tvåkilos pulversläckare.
• Lanternor och ficklampa – typgodkända lanternor samt ficklampa eller pannlampa med extra batterier.
• Något att larma med – VHF med DSC och positionssändning, en vattentät bärbar VHF, mobiltelefon i vattentät påse eller nödsändare som PLB eller EPIRB.

Sjöräddningssällskapet lägger till ankare med tillräckligt med tamp, verktygslåda, första förband, en extra dunk bränsle och hela segel, och personlig utrustning som varma kläder, vatten, sjösjuketabletter och nödproviant. En färdig lista för packningen finns i packlistan för segling och skärgården.

Flytväst – vilken ska man välja?

• Alla ombord ska ha en CE-märkt flytväst i rätt storlek.
• Barn och vuxna som inte kan simma ska använda räddningsväst, som har en krage som håller upp huvudet.
• Uppblåsbara flytvästar är bara för den som kan simma, och de behöver kontrolleras regelbundet.
• Flytoveraller ger både flytkraft och värme.

Transportstyrelsen påpekar att flera olyckor har inträffat med uppblåsbara västar som inte fylldes med luft i vattnet, så kontrollera västen före användning. Räddningsvästen, som finns i 100 N och 150 N, är enligt myndigheten den säkraste.

Sjösäkerhet före båtturen – väder, rutt och kunskap

Kolla väderleksrapporten både före och under turen, för hela den tid du tänker vara ute, och anpassa rutten efter vädret, din egen förmåga och båten. SMHI:s sjöväderprognoser är indelade i sjöväderområden och kustväderprognoserna i kuststräckor. Sjöräddningssällskapet tipsar också om apparna Kustväder och Sjöfartsverkets ViVa.

• Berätta för någon i land vart ni ska och när ni räknar med att vara hemma, och meddela om planerna ändras.
• Planera rutten i sjökortet och markera svåra passager och grynnor i förväg.
• Låt fler än föraren kunna hantera båten och navigera, och prata igenom vad ni gör i en nödsituation.

Håll marginal till land och grund i lä. Får du motorstopp eller tamp i propellern har du då tid att lösa problemet eller ankra, medan ett litet fel en blåsig dag snabbt kan bli farligt.

Var nykter på sjön

Sjöfylleri är ett brott mot sjölagen. Gränsen är 0,2 promille för båtar som kan gå minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter, och den som har 1 promille eller mer döms normalt för grovt sjöfylleri. Kustbevakningen och Polisen får göra slumpmässiga nykterhetskontroller till sjöss.

Om olyckan är framme – så larmar du

Ring 112 om du är osäker. Berätta var du är, hur många som finns ombord och om någon är skadad. Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningen i Sverige, och det är räddningsledare vid Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) som leder insatserna.

Driver båten mot land efter ett motorstopp ska du först ankra, helst med fören mot vinden. Ankarlinan bör vara minst fyra gånger så lång som vattendjupet och ha en kätting på minst tre meter. Därefter larmar du och börjar felsöka.

Enligt Transportstyrelsen har över 90 procent av alla sjöräddningar larmats via mobiltelefon. Ha därför en fulladdad telefon i ett vattentätt fodral runt halsen, och ta med nödraketer eller handbloss som syns på långt håll.

Har du VHF ombord kan du ropa mayday på kanal 16. I ett larm som Sjöräddningssällskapet har publicerat ropade en båt med motorhaveri på Jungfrufjärden mayday på kanal 16, och räddningsstationen på Dalarö hörde anropet och gick ut direkt.

VHF-intyg och VHF-tillstånd – vad krävs?

För att använda en VHF-radio i fritidsbåt behövs två saker: ett tillstånd för radion från PTS och ett intyg som visar att du kan hantera den.

VHF-tillstånd från PTS

Det krävs tillstånd från PTS för att använda VHF-radio i fritidsbåt. Du ansöker i PTS e-tjänst, som kräver BankID, eller via ett webbformulär. Tillståndet har en årsavgift, så säg upp det om du säljer båten eller slutar använda radion.

VHF-intyg (SRC) från NFB

Du får söka tillståndet innan du har intyget, men du får inte använda radion förrän du har ett VHF-intyg. Intyget för fritidsbåtar heter Short Range Certificate (SRC) och gäller både i Sverige och utomlands. Intyget tar du via Nämnden för båtlivsutbildning (NFB). Först gör du NFB:s VHF-simulatorprov, och därefter skriver du ett kunskapsprov hos någon av NFB:s samarbetspartner.

Nödknapp, MMSI-nummer och nödsändare

En modern VHF har en nödknapp (DSC) som med ett tryck skickar ut ett nödanrop med båtens identitet och position. För att den ska fungera måste radion vara programmerad med ett MMSI-nummer, som du ansöker om hos PTS samtidigt som tillståndet, och den behöver en inbyggd eller ansluten GPS för att skicka positionen. Har du en nödsändare, EPIRB eller PLB, ska den registreras hos Sjöräddningscentralen JRCC.

Kurser och intyg för båtförare

Det krävs inget körkort för en fritidsbåt som är kortare än tolv meter och smalare än fyra meter, utom för vattenskoter där det krävs förarbevis. Är båten längre än tolv meter och bredare än fyra meter ska den som kör ha skepparexamen, kustskepparexamen eller högre nautisk kompetens.

Transportstyrelsen och Sjöräddningssällskapet rekommenderar ändå att alla som kör båt skaffar grundläggande kunskaper. Intygen för fritidsbåtförare administreras av NFB, där Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben, Svenska Seglarförbundet och Transportstyrelsen ingår, och utbildningarna ges av olika studieförbund. Läs mer om förarintyg och kustskepparintyg i guiden om båtkörkort och om kurser i segling i guiden till segelkurser i Stockholm.

Ditt ansvar som båtförare

• Den som äger, hyr eller lånar båten räknas normalt som befälhavare om hen är ombord, och ansvarar för att båten körs med gott sjömanskap.
• Som båtägare är du ansvarig för skadestånd om en olycka händer. Transportstyrelsen uppmanar därför båtägare att ha en ansvarsförsäkring som gäller båten.
• Befälhavaren är skyldig att hjälpa den som är i sjönöd, om det kan ske utan att man själv hamnar i fara.

Visa hänsyn till andra på sjön och tänk på svallet: de flesta motorbåtar drar som mest svall i farter mellan 5 och 15 knop, så det räcker inte att bara sakta ner lite vid en brygga. Hyr du båt finns mer om vad som gäller i guiden om att hyra båt.

Gillade du den här guiden?