Allemansrätten gäller både på land och på vattnet. Du får åka båt nästan överallt, bada, ankra, förtöja och övernatta, men grundregeln är att inte störa och inte förstöra. Allemansrätten har stöd i grundlagen, i 2 kapitlet 15 § regeringsformen. Här är vad som gäller för ankring, hemfridszonen, ankringsförbud, tältning, eldning och toalettavfall, enligt Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, länsstyrelserna och Svenska Kryssarklubben.
Får man ankra var som helst?
Nästan, men inte helt. Enligt Naturvårdsverket får du gå i land, bada, ankra och tillfälligt förtöja vid en strand som inte hör till någon tomt och inte är skyddad för fågellivet eller av andra skäl. Det finns ingen regel om minsta avstånd till hus. Det är risken att störa markägare och boende som avgör hur nära du får lägga dig.
Du får alltså inte ankra var som helst. Undantagen är:
- Hemfridszonen kring bostads- och fritidshus (se nedan).
- Områden med ankringsförbud som länsstyrelsen har beslutat om.
- Nationalparker och naturreservat där föreskrifterna begränsar förtöjning och ankring.
- Fågel- och sälskyddsområden, där du inte får gå i land under en viss tid på året och där det kan vara förbjudet att vistas på vattnet nära stranden.
Hur länge får man ligga för ankar?
Det finns ingen regel om hur länge du får ligga för ankar på samma plats. Naturvårdsverket och Kryssarklubben anger samma princip som för tältning: något enstaka dygn utan att fråga markägaren. Vill du ligga längre vid någon annans strand ska du fråga markägaren om lov. I många naturreservat finns en fast gräns i föreskrifterna, se nedan.
Allemansrätten på vattnet – det här får du göra
- Bada vid stränder, paddla kajak och åka båt.
- Förtöja och övernatta något dygn i båten.
- Tillfälligt låna en brygga som ligger utanför tomtmark och inte syns från bostaden. Du måste flytta dig om ägaren vill använda den.
- Båthus och bryggor som hör till en tomt är privat mark och omfattas inte av allemansrätten.
Den som färdas på vattnet ska enligt sjölagen visa hänsyn mot omgivningen. Den som kör båt ska visa gott sjömanskap och känna till reglerna för det vatten man färdas i.
Hemfridszonen – hur nära ett hus får man lägga till?
Hemfridszonen är området närmast ett bostads- eller fritidshus, där den som bor har rätt att vara ostörd. Allemansrätten gäller inte inom hemfridszonen. Det finns ingen bestämmelse om hur stor den är. Avståndet till huset, staket och hur terrängen och växtligheten ser ut avgör.
- I ett öppet, flackt landskap kan hemfridszonen vara större. Är insynen fri ökar avståndet.
- Ska du lägga till med båten över natten bör du hålla ett ännu längre avstånd än om du bara passerar.
- Är huset obebott kan du enligt Kryssarklubben tillfälligt lägga dig närmare, men inte vid en brygga inom tomtgränsen.
Ankring förbjuden – var gäller ankringsförbud?
Det är länsstyrelsen som beslutar om förbud mot ankring. Här är exempel på beslut som vi har läst hos länsstyrelserna:
Vid kablar och ledningar i Stockholms län
Länsstyrelsen i Stockholms län har i sina föreskrifter om ankringsförbud (01FS 2001:74) räknat upp 208 förbudsområden. Många gäller kablar, till exempel i Singö sund, där det är förbjudet att ankra inom 150 meter på båda sidor om kabeln. Förbuden ska vara utmärkta med skyltar som syns från farleden, och den som bryter mot ett ankringsförbud kan dömas till dagsböter. Titta efter skyltarna vid stranden och i sjökortet innan du släpper ankaret.
I naturreservat och nationalparker
- Arholma-Idö naturreservat: förbjudet att ankra eller köra motorbåt i inre delen av Idöfladen. I övrigt får båten inte ligga förankrad på samma plats mer än två dygn i följd.
- Nämdöskärgårdens nationalpark: du får ankra eller lägga till på samma plats upp till två dygn i följd. I vissa särskilt känsliga områden är det förbjudet att ankra eller att färdas med båt, kajak eller SUP.
- Nåttarö: förbjudet att ligga förankrad längre än två dygn i följd på annan plats än brygga eller båthamn. Mer i guiden om Nåttarö.
- Hallands Väderö: ankring är tillåten längs kusten, men inte i Sandhamnsbukten och inte i områden med tillträdesförbud.
Föreskrifterna skiljer sig mellan områden. Läs dem på länsstyrelsens sida för reservatet eller nationalparken innan du ankrar. Länsstyrelsen har också uppgifter om när fågel- och sälskyddsområdena är stängda.
Ligga på redden eller på svaj
Att ligga på redden eller på svaj betyder att båten ligger för ankar ute på vattnet i stället för vid en brygga eller med förtöjning i land. Samma allemansrätt gäller: något enstaka dygn, och inte i områden med ankringsförbud. Kryssarklubben påminner om att hålla avstånd till andra ankrade båtar, eftersom båtarna svänger runt ankaret. Den som kommer först väljer plats, och den som kom sist flyttar först om båtarna kommer för nära varandra när vinden vrider.
- Hur lång ankarlina? Kryssarklubben rekommenderar att du firar ut lina eller kätting motsvarande 4–10 gånger djupet, med 5–6 meter kätting närmast ankaret.
- Ankarljus: enligt de internationella sjövägsreglerna ska en ankrad båt visa ankarboll på dagen och runtlysande vitt ljus i mörker. Kryssarklubben påpekar att det finns ett undantag på inre svenska vatten, men rekommenderar ankarljus av säkerhetsskäl.
Mer om teknik, ankarval och att sova ombord finns i guiden Ankra båt, och om naturhamnar i Naturhamnar i Stockholms skärgård.
Tälta och övernatta i land
- Du får tälta något enstaka dygn. En eller två nätter är enligt Naturvårdsverket en bra tumregel.
- Välj en plats långt från bostadshus, på tålig mark.
- Två eller tre tält ingår i allemansrätten. Är ni en stor grupp med många tält behöver ni markägarens lov.
- I nationalparker och naturreservat är det oftast bara tillåtet att tälta på särskilda platser, och i vissa områden är det helt förbjudet.
Elda och grilla
- Eldningsförbud: när det är torrt kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om eldningsförbud. Det är ditt ansvar att ta reda på vad som gäller där du är.
- Inte på berghällar: elda inte på berghällar och större stenblock, eftersom de kan spricka och skadas för alltid.
- Släck helt: ha vatten till hands och krafsa i askan så att ingen glöd finns kvar.
- Reservat: i nationalparker och naturreservat kan det vara helt förbjudet att elda, eller bara tillåtet på iordningställda eldplatser.
Toalettavfall från båten
Det är förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i Sveriges sjöterritorium och i alla sjöar och vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar utom k-märkta. Varje fritidsbåtshamn ska se till att båtägare kan lämna avfallet i land, och hamnen får ta ut en avgift för en del av det.
Saknar båten toalett med avloppstank råder Naturvårdsverket dig att använda en hink med tättslutande lock. Undvik att kissa i grunda, skyddade vikar, eftersom kvävet kan orsaka övergödning. Finns ingen toalett i land, välj en plats långt från vatten, hus och stigar och gräv en grop.
Fart, svall och hänsyn
- Föraren är enligt sjötrafikförordningen skyldig att ta hänsyn till andra sjöfarare och andra som kan störas.
- Fartbegränsningar beslutas av länsstyrelsen och gäller där de är utmärkta.
- I hänsynsområden, som finns för att skapa en tyst miljö, ska du hålla låg fart och undvika svall och buller.
Fåglar, sälar och hund
- Säl- och fågelskyddsområden står i sjökortet. Där är det förbjudet att gå i land under vissa perioder och att vistas i närheten. Förbuden är ofta utmärkta med gula eller röd-gula skyltar.
- Exempel: i Arholma-Idö naturreservat är det förbjudet att gå i land på Rödkobben och Nollekobb, eller att åka inom 100 meter från öarna, mellan 1 april och 31 juli.
- Om fåglar eller andra djur verkar oroliga är du för nära.
Har du hund med dig ska den enligt Kryssarklubben vara kopplad mellan 1 mars och 20 augusti. Se också guiden Hund i skärgården.
Kom ihåg: inte störa – inte förstöra
Allemansrätten är en frihet under ansvar. Ta med skräp och matrester hem, visa hänsyn till djur, markägare och andra båtar, och läs föreskrifterna innan du ankrar i ett skyddat område.