Runmarö

Ön har affär, bageri, krog och skola — det är en ö där folk bor, inte bara hyr. Cykel går att hyra vid affären eller båthamnen.

Landskapet växlar mellan grusvägar genom öppna beteslandskap, skogsvägar genom gles bebyggelse och stigar genom tät skog. Vattnet är aldrig långt bort, och klipporna gör sig lika bra till handduk som till utsiktsplats.

Kalken har inte bara gett ön blommor. På Runmarö har kalk brutits sedan 1200-talet, och Värmdö kommun uppger att både slottet Tre Kronor och Riddarholmskyrkan byggts med Runmarökalk. Kalkbrottet finns kvar som en plats att gå till.

Ön har också varit gruvö. Länsstyrelsen räknar cirka sju sulfidmalmsbrott eller större skärpningar på Runmarö — Kilagruvorna, Söderbygruvorna och Vånögruvorna — där zinkblände och blyglans bröts. I början av 1900-talet utvanns 4 771 ton zinkmalm. Gruvhålen står kvar i skogen; gå inte ner i dem.

Lotsningen präglade ön i sekler. År 1703 kom nio av nitton Stockholmslotsar från Runmarö, och 1797 bodde 49 av 68 Stockholmslotsar här. Lotsstationen Berghamn mellan Värmdö och Runmarö hade lotsar anställda sedan 1741 och lades ner i början av 1900-talet — då byggdes den lilla lotsutkiken på berget i Styrsvik, som fortfarande går att gå upp till.

Långvik i norr är öns nordligaste by och platsen för Runmarös första lotshemman; vid laga skiftet 1849 bodde fem lotsar där. Norrsunda och Södersunda vid sundet mot Storön är sannolikt öns äldsta byar och har varit boplatser för generationer av lotsar.

Sommaren 1719 låg ett hundratal ryska fartyg och tusentals man i land på Runmarö ett par nätter i sluttningen mot Gatufjärden. Området kallas än i dag Ryssflykten, och ett tiotal ryssugnar — soldaternas eldstäder — ligger kvar i terrängen vid Gatan.

Telegrafberget i Solberga är 36 meter högt och öns självklara utsiktspunkt. Namnet kommer från en optisk telegraf som ingick i signallinjen Korsö–Ingarö–Stockholm och användes bland annat under kriget mot Ryssland 1809–1811. Redan på 1700-talet stod en vårdkase på samma plats.

Värmdö kommun räknar 27 olika orkidéarter på Runmarö, från den pampiga guckuskon till de blyga flugblomstren. Ön har också nio insjöar, som alla en gång var havsvikar innan landhöjningen stängde dem — Vitträsket fick sitt namn av kalken, som gör vattnet ovanligt klart.

Litteraturen sitter i landskapet. Strindberg kallade Stenbro "betagande" i sina brev, och i samma hus skrev Hjalmar Söderberg sommaren 1901 det första kapitlet av "Den allvarsamma leken". Silverträsket, som Strindberg namngav en novell efter, ligger inbäddat i hög skog och har näckrosor och ovanliga köttätande växter.

Runmarö har omkring 250 bofasta och flera verksamma båtvarv. Kapellet i Uppeby invigdes 1973, medan kyrkogården med klockstapel togs i bruk redan 1958. Hembygdsgården intill är byggd på 1880-talet och var öns skolhus fram till 1953.

De första Runmaröborna slog sig ner vid medeltiden i de skyddade havsvikarna, där fisket och senare lotsningen bar upp gårdarna. Vid slutet av 1800-talet kom stockholmarna som sommargäster — ön hade tolv pensionat innan de så småningom byggde egna hus.

Gästplatser för båtar vid Runmarö Båtvarv i Solberga. Rum och stugor hyrs ut privat på ön enligt Värmdö kommun, men vi har inte hittat någon uthyrare med egen webbplats.

Svenska Kryssarklubbens uthamn i en historisk hamnvik på Storön: fem blå svajbojar, sex röda akterbojar för bryggförtöjning, brygga, toa och sopmaja. Öppen för alla båtturister, även icke-medlemmar.

Gästbrygga vid Runmarö Båtvarv i Solberga med landström.

Från Slussen går buss 433 och 434 till Stavsnäs, ca 50 minuter, och därifrån båt till Runmarö.

Cykel kan hyras i lanthandeln i Styrsvik eller vid båtvarvets gästhamn i Solberga. Du kan också ta med egen cykel på båten — avstånden på ön är ganska stora.

Överfarten från Stavsnäs tar 5–10 minuter till Styrsvik; till Långvik i norr tar båten ungefär en kvart till tjugo minuter. Det finns parkering i Stavsnäs, men under högsäsong kan den vara full — kollektivt är säkrare.